Sommaren i nya kläder.
Oj. Tänk om du läser detta. Nå låt gå. Tänkte säga att du gjorde mig glad.
Även fast det här bara var andra gången vi träffades.
Kommer till övik om en liten stund och tänkte käka . Så är du i närheten av max så e jag där snart.
Tanken blev oj va vem är det här? Och självklart var det du. Det förstod jag.
Men nä, det var en timme sen han skrev det här. Han kan inte vara kvar.
Uttryckte en liten besvikelse till mina två klasskamrater och som man gör här i Sverige: Nej vad synd. Ledsen smiley. IRL alltså. Men, jag gav inte upp. Sprang som en idiot med alla mina grejjer överallt hängandes på armarna.
Letade efter honom. Min pojke. Säga att nej älskling jag måste springa kan inte ta bussen nu och panikpanikpanik.
Hittade inte honom. Gav min bror en kram och bad honom önska mig lycka till. Det gjorde han.
Men. Jo! Det var du. Du var kvar! Du skrev det och jag sprang. Undrade ifall jag skulle gå vilse. I min egen stad som jag bott i över 17 år. Men ja, jag brukade inte springa ner på Max särskilt ofta. Chansade på en genväg. Såg de vita flaggorna. De kittlade min mage av glädje.
Sommar i höstkylan.
Kom in. Blicken fick söka. En familj med åtta barn, ett par stora som elefanter. Två killar.. Ni!
Jag tror jag sa hej. Du såg pigg ut. Och hyn var inte sådär småsomrig som sist. Nu var den renare, jämnare.
Och samma fina finurliga leende. Hej fina pojke!
Kram och prat. Kaffe. Jag drack inget. Var rädd för att bränna mig. Skrattade. Hälsa med strips. Nej.
Ja Umeå, ja, dansföreställning ja, gå på stan ja. Sånt. Vart ska ni? Vindeln. Ja. Liten ort det där. Nämen festa! Lillonsdag!
Ut. Ni rökte. Du röker inte va? Nä. Du är fortfarande sådan alltså! Ja, jag är duktig.
Solen alltså. Ja, bakom berget. Den är där, bakom kullen!
Hoppa från en såndär backe på sommaren? Va, galet! Måste det inte vara snö? Nä.
Du såg ut att frysa i din röda Adidasjacka. Den känner jag igen. Från en bild. Fina vän.
Hm, vart ska ni? Hem, Umeå, vill du följa med? Nja, tänkte tigga skjuts uppför backen. Visst. Sitta i knäet? Ja. Har jag ju gjort förr. Så blir det med en liten bil och en massa packning. Vilken backe? Den här ju.
Köra förbi Paradisbadet. Är det roligt att bada där? Jora. Äventyr och sånt? Ja, det är ju ett äventyrsbad.
Stanna. Hoppa av. Kram. Fint. Glad. Varm inuti. Ut i höstkylan igen. Efter att ha fått andats lite sommar.
Glad. Jätteglad.
Bilden: Togs sista kvällen på Urkult då vi skulle fara och basta. I den lilla rutan står det: "Varning! Korna attackerar även hundar i koppel!" Haha, bäst.
Även fast det här bara var andra gången vi träffades.
Kommer till övik om en liten stund och tänkte käka . Så är du i närheten av max så e jag där snart.
Tanken blev oj va vem är det här? Och självklart var det du. Det förstod jag.
Men nä, det var en timme sen han skrev det här. Han kan inte vara kvar.
Uttryckte en liten besvikelse till mina två klasskamrater och som man gör här i Sverige: Nej vad synd. Ledsen smiley. IRL alltså. Men, jag gav inte upp. Sprang som en idiot med alla mina grejjer överallt hängandes på armarna.
Letade efter honom. Min pojke. Säga att nej älskling jag måste springa kan inte ta bussen nu och panikpanikpanik.
Hittade inte honom. Gav min bror en kram och bad honom önska mig lycka till. Det gjorde han.
Men. Jo! Det var du. Du var kvar! Du skrev det och jag sprang. Undrade ifall jag skulle gå vilse. I min egen stad som jag bott i över 17 år. Men ja, jag brukade inte springa ner på Max särskilt ofta. Chansade på en genväg. Såg de vita flaggorna. De kittlade min mage av glädje.
Sommar i höstkylan.
Kom in. Blicken fick söka. En familj med åtta barn, ett par stora som elefanter. Två killar.. Ni!
Jag tror jag sa hej. Du såg pigg ut. Och hyn var inte sådär småsomrig som sist. Nu var den renare, jämnare.
Och samma fina finurliga leende. Hej fina pojke!
Kram och prat. Kaffe. Jag drack inget. Var rädd för att bränna mig. Skrattade. Hälsa med strips. Nej.
Ja Umeå, ja, dansföreställning ja, gå på stan ja. Sånt. Vart ska ni? Vindeln. Ja. Liten ort det där. Nämen festa! Lillonsdag!
Ut. Ni rökte. Du röker inte va? Nä. Du är fortfarande sådan alltså! Ja, jag är duktig.
Solen alltså. Ja, bakom berget. Den är där, bakom kullen!
Hoppa från en såndär backe på sommaren? Va, galet! Måste det inte vara snö? Nä.
Du såg ut att frysa i din röda Adidasjacka. Den känner jag igen. Från en bild. Fina vän.
Hm, vart ska ni? Hem, Umeå, vill du följa med? Nja, tänkte tigga skjuts uppför backen. Visst. Sitta i knäet? Ja. Har jag ju gjort förr. Så blir det med en liten bil och en massa packning. Vilken backe? Den här ju.
Köra förbi Paradisbadet. Är det roligt att bada där? Jora. Äventyr och sånt? Ja, det är ju ett äventyrsbad.
Stanna. Hoppa av. Kram. Fint. Glad. Varm inuti. Ut i höstkylan igen. Efter att ha fått andats lite sommar.
Glad. Jätteglad.
Bilden: Togs sista kvällen på Urkult då vi skulle fara och basta. I den lilla rutan står det: "Varning! Korna attackerar även hundar i koppel!" Haha, bäst.
Kommentarer
Trackback