Du förstod. Klart du gjorde.
De förstod inte. Varför jag gjorde så.
Varför jag måste släppa dig för honom.
Men du förstod. Du skrev i alla fall det.
De tyckte han gjorde fel.
Att han tvingade mig att välja.
Jag vet inte. Som vanligt.
Tror inte historien slutat för vår del ännu.
Vi ser väl. Som sagt.

"Här är jag, min bästa bild
Ur min bästa vinkel som en västernfilm
Sömndrucken luktar alltid gott i munnen
Ensam ändå synlig, älskad, om än ytligt
När jag drömmer ser jag toppen av ett isberg
När jag vaknar vet jag knappt vad det betyder
vi har aldrig setts på riktigt, vet du vad?
Jag bryr mig inte, Jag är kär i bilden av dig
Inte i dig

Jag kan se dig, jag kan se dig
Du vet att jag tittar. Jag vet att du gillar
Jag kan se dig, jag kan se dig
Men vi kommer aldrig se varann

Vi ser varandra genom reflektionen i ett fönster
Och ger varandra bilder utav helt perfekta mönster
Om jag ens någonsin haft brister måste Gud ha glömt det
För jag får alltid löv. Som marken får sent på hösten
När jag drömmer ser jag toppen av ett isberg
När jag vaknar vet jag knappt vad det betyder
Vi har aldrig setts på riktigt, men vet du vad?
Jag bryr mig inte. Jag är kär i bilden av dig
Inte i dig."

Ur Daniel Adams-Rays låt Voyeuren

Bilden: Tog första random. Någon dag gammal.