Att fly till sin lilla hund

Jag låg där på golvet. Väntade. Väntade på dig. Väntade på mat.
Du kom. Du gick förbi mig. Jag sa inget. Du letade inte. Du gick.
Jag gick. Knackade. Väntade. Gick ut. Grät. Solen brände. Jävla sol.
Jag gick in. Skrev. Jag åker hem. Jag gick ut. Du skrev. Men jag är i datasalen.
Jag vinkade till bussen. Jag åkte hem. Jag grät.
Min svarta lilla hund kom springades mot mig. Glad.
Jag grät. Hon slickade mig i ansiktet. Puss. Puss. Puss.
Jag kramade om henne. Jag slängde mig i sängen och vi var där.
En liten hund och jag. Jag grät. Hon lade sig tätt intill mig.
Ibland är hon den enda jag tycker om i hela världen.

Bilden: Togs hos Amanda för två år sen. Emma som tänker kasta bollen till den lilla söta vännen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Du kallas för:
Kanske kommer tillbaka

E-postadress: (bara för mina ögon)

Din blogg/Hemsida:

Det du har på hjärtat:

Trackback
RSS 2.0