Jag funderar över varför jag kollade upp dig. Varför jag ännu brydde mig. Kanske ville jag se att jag kände igen något, att det funnits. Jag vill kräkas på mina ord och allt jag skriver för att det känns meningslöst att slarva på någonting man förut varit nöjd med. Det finns stunder jag är glad ut till fingerspetsarna och jag undrar om jag någonsin behöver något mer.

En enda röra. Förlåt för att jag är usel på att skriva här. Men nån gång.